Kosläpp

Förra veckan var det dags för det årliga kosläppet på Wapnö i Halland. 2000 pers hade samlats för att se på när 180 ystra kor släpptes ut på grönbete. Jag gillar djur. Jag gillar naturen. Men att titta på kor som rusar runt i gräset efter att ha varit instängda i mörka ladugårdar tycker jag bara skulle vara sorgligt.

Och en liten hint om exakt hur sorgligt det kan bli visar händelsen som utspelade sig på Wapnö några dagar innan the major korelease: tydligen släppte man ut en ensam liten tjurkalv på bete. Han blev så bländad av solen att han sprang bort och försvann och ingen har sett honom sedan dess. Snyft.

Iran ska lösa världsproblemen

Läser i DN att Iran lovar att snart presentera ett åtgärdspaket som ska innehålla lösningar på alla världens problem. Paketet har inte offentliggjorts än men enligt landets säkerhetschef ska det alltså handla om världens stora frågor.

Min tanke går direkt till de stackars satar som jobbar under den här säkerhetschefen. För jag tycker mig känna igen situationen. Min chef är expert på att utlova lösningar på det mesta - och gärna långt innan projektet ens är färdigformulerat. Sedan består halva jobbet i dra ner de högt uppskruvade förväntningarna från kollegor och förklara hur liten budget vi har, hur orealistisk tidplanen är etc.

Ibland tycker jag att mina arbetsuppgifter är svåra att överblicka och projekten för stora. Undrar då hur teamet i Iran känner sig? Och undrar om de är klämdagslediga imorgon?